vackert. kristallklart.
snurra som ett litet barn


kyla. utomhus.
renheten hos den frostbitna


stjärnglans. månljus.
en avbild av en ängel

 Snö.

Det är ett val.

Att jag inte älskar min skola är ingen hemlighet. Tvärt om, om jag ska vara helt ärlig. Så nu när skolan börjat så har jag inte varit den lyckligaste människan på vår planet. Många av suckarna som hördes i klassrummet då vi fick vårt schema var mina, och så har det fortsatt den vecka jag nu gått i skolan.

Jag har ända sedan jag flyttade hit till Strängnäs stoltserat med att jag är en positiv person. Jag gillar att vara det, har jag förklarat, för om inte annat så känns problemen mindre då. Men under den senaste veckan, och när skolan förts på tal över huvudtaget har jag inte varit den personen med den positiva utstrålningen. Det slog mig när jag vaknade i fredags att jag helt enkelt måste bestämma mig. Antingen fortsätter jag vara Marie som lyfter fram det dåliga och suckar över lärarna jag inte tycker om, eller så återgår jag till att vara en glad Marie som, även om hon ogillar situationen, försöker göra det bästa av det ändå.

Jag har mått dåligt under det senaste året – mår fortfarande dåligt även om det är bättre nu – och allt det har berott på min hjärna. Bara den har sett till att jag inte mått bra. Om man då mår så sjukt dåligt av hjärnan; då måste den väl kunna fungera åt andra hållet med? Så, härmed har jag bestämt mig. positiva Marie ska göra en comeback. Så är jag negativ – slå mig. Eller något annat så jag inser hur dum jag är som är negativ i en annars så ganska bra tillvaro.

//Froste